Lumby og Tårup bylov fra 1592

| | | | | | | | | | | |
.Lumby-Tårup bylav 1592 (LAO)

Lumby - Tårup bylov 1592Lumby - Tårup bylov 1592Se Landsbyvedtægter

Lumbÿe Taarup Bÿes Low

IHS Her Effther følger Bysseens Louff om Wiide Och Wedtegtt wij,Thaarwpe Bÿe;  Som Menninge Mandtt Haffue Samtöctt att wille Her Effther hollit haffue aff menninge Mandtt Och Almuffue i Taarupe Boer och Bÿgger nu Och Her Effther komendis worder medtt alle sine Ordtt, Puncther Och article som her Effther ffölger Ao dj: 1592.

Dette Capittel er Corigeritt efter menige mendtts samtÿke.  -

Förste Capittel att sette Aldermendtt ÿ Lenidtt.

Skall aldrig Aldermendzs Lenidtt gaa rundenn om Bÿenn i thaarupe, saa ath om Naboe thager Lenidtt effther Andenn, men nar Aldermandtt skall settis i Lenidtt, da skall handtt i settis paa Woldermöss dagh, som er rett Aarsens tidtt at setthe alder[mandtt] och aff, och stoldzbrödre och faldemendtt liige saa, wdenn thett skier for andre Orsager skÿldtt, Tha skulle de i settis nar Behouff giöris, Och huo som Aldermandtt skall werre handtt skall aff fire eller viij mendtt aff Laugsbrödrene Teÿsis??, thiltagis och wduelgis, thendtt som the siunis, att werre wiss weltallende oc haffue forstandtt paa Bÿsens gaffn nÿtte och framtarffue, Och Huilcken som tha thiltagis, handtt skall strax anname Aldermandzs Leniidtt, paa thetth att Bÿen icke skall stand öde for Aldermandtt, eller giffue ...?[note 1] Thönde Öll thill Bÿenn.  Och huilckenn der fanger Aldermandtzs Leniidtt, handtt skall icke længger holde theth endtt thill neste Woldermöss dagh der effther, wden saa er theth aff hannom begieris, och handtt will theth mett wilge framholde

2 \haffuer mennige mand samtÿct, att allermandtts Lehnitt skall gaa rett omkring Bÿen, oc huo der duer ike der for, hand skall med sig med naaboerne, oc saa skall hans næste naboe tage lehnit]. [Rohmanns anmærkning: Formodentlig har første Artikel været foreslaaet, men er blevet forkastet ved den paafølgende Forhandling, hvor den anden Artikel, som er indskrevet med en anden Haand efter den .. er antaget i stedet. Dette er vel ogsaa Aarsagen, hvorfor Tallet .Not 1 mangler. Overskriften af Kapitlet viser ogsaa at Art. 1 er bleven "corrigeret".

3/ Och skall huermandtt  och meninge Almue i Byenn werre Aldermandenn hörrig och lÿdiig, saa wiitt som er thill Bÿens nÿtte och framtarffue; findis nogenn att werre hannom wlÿdig for der wdj giffuee thill Bÿenn ½ rönde Öll. Och dersom Aldermanden giör nogen Mandtt wskiell, enthenn medtt welliigh eller forgriffuer sigh, tha .. Aldermanden thilltalis for the andre Naboer, och de medtt hverandre gaa i rette for naboerne, och thalle huer andre bequemeliigenn och skielligenn till wden fortörnelse. Saa skulle de andre Naboer werre pligtiige att skickue? der paa, Och giörre thennom imellom huess rett er. Saa att huer nÿdder Retthenn, som Retthenn bör att haffue, men der som nogenn Mandtt offuerffalder Aldermandenn medtt skiendzs ordtt och whöffuiske thiltalle, saa att handtt nödis thill att siigge siigh aff medtt Aldermandzs Leeniitt, eller i andre Maader offekomer?. Da skall stolldzsbroderenn haffue fuldtt Magtt medtt andre Naboer att pante thendt Mandtt der fore, och att pante andre, som brÿder jmodtt Bÿess retthenn, thill the fanger Aldermandtt jgien, og wdssette deris pannt for wiide, effther som wiide leggis, om the icke wille goduilligenn wdlegge.

Huodtt om Aldermandzs Embidtt skall werre J theth annditt Kapittell.

4/ Enn Aldermandtt skall haffue thilsiun thill theth som er Bÿenns Nÿtte och tarffue om Hiegnn, och Gierder, om wonge Hieridtt 3) [3) Rohmann: Ordet er skrevet tydeligt, men jeg kjender det ikke, det findes ikke i Molbechs dial-Lexicon] om Gresbeedtt och alle andre Bÿssenns Behouff, saa att althinngh kanndtt holdis widtt mactt och liige, och for altinngh att holde fredt paa kornn och Enngh, Och nar eller om en Mandtt haffuer nödtt, och thrangh, thill att ferdis sinn huerff aff Bÿe mend wor handtt hieme, der Buditt kom och icke haffue Louff af Aldermandenn att werre fraa steffne giffue 1 [skilling] till wiide, Och nar handtt faar Louff att werre fraa Stheffne, da skall handtt Beplicte sigh att hollde, Huiss de andre Naboer paalegge thill Bÿenns nötte och gaffun er theth ikke Bÿenns nötthe och  gaffun, tha maae handtt sige nei der thill, om handtt kandtt bedre Raadtt optencke nar handtt hiemckome, Men kand the alle töcke att werre Bÿenns gaffun, tha skall handtt holditt liige wedtt the der wor adt steffne och theth paalagde; menn aff optenctt Sindtt att handtt kunde werre enn hell Bÿe thill gienuordigheth maa handtt icke therris Wedtectt kuldttkaste.

5/ Och skall Aldermandenn deele for Bÿenn och forssuaare Byssenns Sagger, huor Behouff giörris, om handtt er saa för och wedtt mentt? att handtt kanndtt theth giörris; Menn er handtt icke thill Pass eller wedtt Magtt att handtt theth giörre kanndtt; tha maa enn aff hans andre naboer, huilckenn best kandtt, och alle mendtt att werre pligtige thill att kome hannom delemendtt 4) [4) Rohmann: delemænd vare formodentlig saadanne, der skulde følge Aldermanden thinge] och gaa sielluff medtt, om Behouff giöris?, Och huodtt Aldermandenn eller the andre, som er bethroedtt thill delemendtt, giör paa Bÿenns wegne, theth skall werre giortt och latt? i alle Maade. Och ther som nogenn mandtt fanger Budtt i ther ich siider rett for Bÿsenns  ferdtt att lade delemendtt gaae i och handtt theth forsömer, och deris dele och Laugmaall spilldis giffue enn tönde öll, thill Bÿenn och Jngenn naade haffue.

Thredie Kapittell om Bÿe Steffne

6/ Nar nogenn Mandtt fanger Affthenn Vaarssell att kome thill Steffne om anndenn dagen, Och handtt komer thill Steffne Husitt, Tha skall Aldermandenn giffue thennom for huodtt handtt haffuer medtt thennom att skaffe paa Bÿenns wegne, saa skall huer Mandtt were Offuerbödtig att stande thill rethe om nogen haffuer seett hanns Quegh till skade eller hanns gierder at werre obne eller andiitt att werre Bÿens thill skade for hanns Sckÿldtt och tha skall huer Mandtt som afspurdtt offuerlÿst giffue tilkiende, om handtt haffuer seet aff hans Quegh thill Sckade och icke dölge medtt hannom, eller om hans gierder liige well obne eller andenn whiegnn, Huodtt handtt haffuer seett i Marckenn eller i Bÿe siiden the wore sist at steffne, menn huilckenn der siidder paa stheffne och icke siiger thill huodtt whiegenn handtt wedtt medtt sin Naboe, och will kome otthende eller fiorttende dagenn ther effther och theth siige, da skall theth Jntheth due, thj der skall jnngenn BagStheffne due eller stande for fullde effther thenne dagh.

7/ Och huess som nogenn Mandtt haffuer att thalle eller suaare thill nogenn Sager paa Steffne, da skall handtt Bedis Louff aff Aldermandenn och thalle sine ordtt sagttmodeligenn och well, och suaare beskiedeliigenn thill huodtt hannom komer att Suaarre thill, wdenn fortörnelse eller wnde ordtt, Och Jcke helder robe, storme?, swerie, eller bande, eller skriige wdenn Liudtt i huer andres Mund, menn thalle altinngh i Lÿde, paa theth att Aldermandenn och andre Nabor kunde höre thiltalle, och giensuaar paa begge siidder i Bÿenns wdenn? skielen huodtt rett er, jmellom  Nabo Maade? .. Och ther som nogenn lader siigh ther Emodtt i ther atth thalle i wliudtt, men rober och att lade de swere och deris Ord andens Mundtt eller Bander giffue 1 [skilling] thill wiide for huer sinde hans Bröst saa findis, Och ther som nogenn lader siigh fortörne paa sin naboe, och swerger thenndtt enne Eedtt effther thenndtt anndenn wnödtt handtt giffue 1 [skilling] till wiide for huer Eedtt suer wthroligenn? thill, menn ther som nogenn bander sin Naboe enthenn Aldermandtt eller andre nabor paa steffne eller Löcther 7) [7) Rohmann: siger at han lyver] Aldermandenn eller andre hanns Nabor handtt skall giffue enn halff tönde öll thill wiide, for huer ganngh handtt lader siigh höre att löcte sinn Aldermandtt, eller andre Naboer, Och ther som Aldermandenn, löcter andre hanns Nabor wdenn skiell liide same straff. Menn huilcke der thillfader 8) [8) Rohmann: falder tilføje] och beder om naade, tha stander theth i hanns Nabors wilckor om the wille benaade hannom. Liige saa skall werre om wbequems whöffske tiltalle, at thalle huer andre thill paa Steheffne, menn huer skall talle thenndtt andenn thill medtt erlig, og bequemeliige ordtt, Och huillckenn saa forbrÿder siit wiide, och icke will goduilliige wdlegge, tha mouffue 9) [9) Rohmann: dette ord afvexler ofte med "maa"] the hannom pante der fore och wdsette same pant, for hanns wiide.

4 Kapittel om Mand och Klager annden for affslett eller plögningh

Huiilckenn Mandtt der lader siigh finde atth löbe thill, Herskab, eller anndre att klage paa sin Naboe for the Sagger, som bör att werre först jnde for sinne naboe, och Aldermandtt, som er om enn Mandtzs Budtt slaar i willdiingh 10) [10) Rohmann: Vildfarelse Feiltagelse] fraa sine Naboe, och kandtt icke saa rett hitte skieclliit, som handtt burde, ellers om handtt plöÿger i nogith aff hanns Jordtt i willdingh eller merre enndtt handtt skulle wfforuaarindis, litt eller mögitth, eller medtt  andre Bÿsager, medtt gierder elder andiit saadanntt, och icke handtt giffuer theth först thilckiende for sinn Aldermandtt och Naboe, och lader thennom skielnne der paa handtt giffue 1 tönde öll till Bÿenn, menn will Naboerne icke klage for Herskab, eller huor hans rett falder (fordre) 11) [11) Rohmann: dette ord er skrevet utydeligt] menn skicke the hannom rett och icke will nöÿgis och liige uell klager anderstedzs, och theth bliffuer liige well wedtt theth same giffue 1 tönde öll thill Bÿen.

5 Kapittell om Mandt slaar anden i Steffne Hussit

9/ Huilckenn mandtt, anndenn slaar i Steffnehus thill Blodzs, eller slaar medth sinn neffue, eller drager hannom i Haar, eller i andre Maade slaar hannom, giffue i tönde öll till wiide, wden mandtt will giörer naade medth hannom will handtt theth icke wdlegge. Tha maa handtt pantis der fore. Och skall jngenn maa jndgaae j wortt Stheffne huss medth stortt wobenn, Suerdtt, spÿdtt, ¨Øxe, eller store Kniffue. Huo ther giör gieldtt wiide 1 [skilling].Menn löber nogenn Mandtt wdtt aff steffnehussit och henther siith werie medth weed houff och komer jndtt medth paa Steffne giffue 1 tönde Öll thill wiide, eller handtt maa pantis derfore Och liige saa om nogenn Mandtt giöritt 13) [13) Rohmann: "giöritt" gjör det - fynsk udtale] wedtt andere naar Mandtt gaar thill Stheffne eller fraa.

6. Kapittell om Gildis Hus

10/ Skall jnngenn maa jndgaae i wortt gilldiis huss, ennthenn gilldbroder, eller giest. Thinniste Suenndtt eller drenngh medth nogenn wobenn store eller smaae, suerdtt, spiÿdtt, Öxe, store Kniffue, eller smaa Kniiffue, eller hammer, eller andre dödeliige wobbenn, Huem theth giör, giffue 1 tönde öll, thill wiide, saa er och om Mandtt  wfförnene 14) [14) Rohmann: fornærmer] andenn paa hans gildiis weÿgh, thill eller fraae eller i gildis gaardenn, menn allthinng skall i the maade werre i fredtt thill gildiit er affdruckiidtt, och huer er komenn Hiem i sitt Huss. Theth same er och om nogen setther sine woben i skiull i gilldis gaardenn i gierder, eller anndrestedzs, eller paa gaddenn giffue 1 tönde öll, och jnngenn naade haffue.

11/ Menn huilcke der slaaess i gilliis hussiit eller gilldiis weÿgh, eller gildiis gaardenn, giffue 1 thönde öll thill gildiit, Huodt helder theth er Mandtt eller Suenndtt, er theth enn Mandzs Suenndtt, da skall Aldermandenn haffue Louff att pante hoss Bundenn ther for, och holle pantheth thill rettejndthill Hosbundenn förrer sinndtt Suendtt i Retthe Thill Stheffne, neste steffne dagh ther effther; Och Aldermandenn och gildbrödrene skulle da höre Saggenn i Rette och skielne er paa huillkenn rett, og wrett haffuer.

12/ Och huiilckenn Mandtt eller suendtt der lader siigh hörre att suerie eller bande i wort gilldiis huss eller talle whörsömeliige Snack, och der meth fortörner baade, Gudtt och Meniiskenn giffue ½ tönde öll thill wiide.

13/ Menn der som nogenn Mandtt eller suendtt lader siigh finde, att thalle nogenn erlig DaneQuinnde, eller erlig piige er whöffskeliige thill eller, tager wblusömeliige thill nogenn erlig Quinndffolck handtt Böde der fore effther iiij mendzs Siigelse, mend mandtt skall talle huer andre Housktt 15) [15) Rohmann: høvisk] och well thil, och werre som Christne, och icke som wchristne och siide j fredtt och Roligthett.

14/ Mandtt skall och gaa betidenn thill Somergilde, saa att mandtt kandtt werre hiemme jgien om Soelbierigstidtt 16) [16) Rohmann: solnedgang] Och jcke sidde och sölle Nattthen offuer, och fortörne Gudtt, och thennom i Husith erre, Och huer dricke saa mögit som hans nödtörfftighedtt wdckreffuer, och sömeligtt og bequemt er. Menn huilckenn der dricker siigh saa fuldtt, atth handtt legger theth paa Bordet. Eller paa gulffuitt for sin Naboe giffue ½ thönde öll thill wiide huodtt hellder theth er Mandtt eller suendtt.

15/ Findiis och nogenn som biude siugg thill floss 17) [17) Rohmann: skal vel være forbinder sig til at uddrikke overflødige bredfulde Skaale d.s.s. vædder], och store schaalle eller kannder att wddricke som offte komer stor thretthe och hugh aff giffue 1 fiering öll thill wiide der fore.

16/ Findis der och nogne, som setther öll henn i skiull i store Kannder eller skolle och wille theth giöme thill siist, och sidde sidenn och dricke theth medtt sine kornuther, giffue huer 1 fierding öll thill wiide for for.

17/ Findis och nogne som tapper aff wortt gilldens öll wdenn Aldermandenns minde, och giffuer bortt eller skiencker bortt i faderskaff, thill thennom som jndtheth haffue medtt gildit, handtt giffue ½ tönde öll till wiide, menn erre de Husarme, och bede om öll i gudzs naffun, tha skall deriis Budtt, gaa till aldermandenn, som schall handtt giffue thennom i Jesu naffun.

18/ Sckall der och jnngenn, muffue tappe aff wortt gilldis öll som er Borrett 18) [18) naglet igjennem et boret hul, kan maaske og være "baaret".] thill stollenn, f¨ørenndtt wore aldermandtt eller stoldzbroderenn och iij eller iiij erre forsamblitt i gildis husiit, menn the som berre ölliit thill gildiis husidt maa tappe 1 fiöÿ 19) [19) Rohmann: fynsk föie eller lille] skaall öll och dricke for theriis wmaght, och jcke merre, dogh skall thend tappe the thill thennom som ölliitt jnndlegger, tappe the merre wdenn hanns minde giffue 1 fiering öll thill wiide ther fore.

19/ Finndiis der och nogenn gildbroder som legger siit öll paa stollenn, Och theth straffiis 20) [20) Rohmann: bliver udsat vraget eller kasseret], aff Aldermandenn, eller gildbrödrene, Tha skall handt lege dett aff jgienn; Och berre theth hiem, och enn andenn maa jndlegge i hanns stedtt, jgienn, menn er ther jngenn som haffuer öll att jndlegge i hanns stedtt; Tha skall thendtt som haffuer wedtagitt och ölliitt bleff afflagtt forre flij thennom sinn partt paa Stollenn, jhuor hanndtt faaridtt; menn der som hand icke will, Tha maa Aldermandenn kiöbe theth paa hans Haandtt, huor handtt kandtt theth best faa, och thendtt andenn paa huess haandtt handtt kiöberitth, skall werre plictige att betallitt thill then forsagde dagh som Aldermandenn haffuer wdttloffuitt betallingh der fore; will handtt jcke tha aldermandenn och de andre pante hannom ther for, och thage saa gott ett pantt att handt kandtt theth wdsetthe for penge, thill thendtt Andenn will theth lösse.

20/ Findes der och nogenn gildttbroder eller gieldttsöster som komer i louglinge forffaldtt thill andre gilder eller werskaff, eller andre forffald atth the kunde jcke werre dere paa thendtt dag, gildiis öll jndleggis, der de haffue partt j, da maa deris Budtt kome till töndenn och hente enn kande öll paa ii [skilling] om dett er tho thönds drick, er ther jckun enn tönde öll for haandenn, tha hente 1 kande öll paa enn [skilling] och jcke hennte öll for andre en for Mandenn? eller Hustruenn eller handtt maa setthe enn giest for huilckenn borte er, same dagh aff Mandtt, Hustrue, Suendtt, eller quindtt som pleÿer, att gaa thill Somer Huorringh 21) [21) Rohmann: Rohmann kjendte ikke dette ord, som heller ikke var at finde i Molbech's dial. lex.] eller pindzs gille, och jcke theth maa skie Enn anndenn dagh, will mandtt forssömme siigh, Tha maa handtt haffue hiemegieldtt.

21/ Sckall theth och werre her effther medtt seder i gildiis husitt baade medth mendtt och hustru, Suendtt och piiger, som theth till des werritt haffue, och huer söge siit Sede, som huer well wedtt, eller spörge kandtt att ther er forordineritt thill hanns gaardtt;

22/ Huilckenn Mandzs Barnn werre siigh Drengh eller piige, som ganger thill gilldit medth os, som er komen thill alder ix (9) Aar gamel, skall giffuiis for theth for ½ skode 1 otthingh öll; endtt er thesth xv (15) Aar gamelttt giffue for theth till heltt skodth 1 fiering öll effther gamell Seduane.

23/ Jthem ther som Nogenn Mandzs Hustrue Jcke will kome thill gilldis, nar öll er Jndlagt och bliffuer tilsagdtt der om, giffue dogh hindis Hosbundtt for hinnde 1 fieringh öll helder hunn gaar aller bliffuer hieme.

7 Kapittell om Marckgierder

24/ Sckall alle mendzs marck gierder werre gierdt medth nÿe thornn eller giersle jmellom fællidttt och wongh paa woldermöss dagh, Och tha skulle alle Nabor, gaa thill huer mandzs gaardstedz och besee thennom, och huilckenn Mandtzs gierde, som tha jcke gierdtt erre, som forschreffuit staar, hanndtt giffue 1 [skilling] till wiide, for huert gaardstedt wgierdtt erre, wdenn theth findis, att handtt jcke kunde thennom gierde for Herskaffs Erende eller sÿgge sengh, Tha skall hanndtt gierde thennom jndenn thendtt thidtt Aldermandenn hannom forlegger, eller tha gielde wiide som forschreffuit staar.

25/ Menn huilckenn mandtzs gierder, som tha jcke erre saa Laugffaste, att the kunde gienne for horne 22) [22) Rohmann har ingen forklaring] och kornn, och for Suin, och the leggis till forbedringh, och jcke bliffue forbedret, jndenn denn dag hannom er forlagtt hanndtt giffue 1 [skilling] thill wiide for huertt gaarstedtt, som jcke er forbedritt.

26/ Menn Rougmarcks gierder skall Mandtt holde gierdttaldtt winterindtt 23) [23) Rohmann: Endelsen "rindt" træder efter fynsk udtale istedenfor den bestemte artikel "en" . Saaledes ofte i det følgende] och holle thennom huer Mandt wdenn skade, Och huilckenn som bliffuer adttuaaritt, och thidtt forlagtt aff Aldermandenn att holde siitt gierde i mactt, Och hanndtt theth icke giör,  handtt böde först for gierdiit, och siidenn for Quegiitt och thenndtt skade Quegitt giorde; om theth er aff naborniis  egett Quegh, Och thendtt erre quiitt som Quegiidtt aatthe.

27/ Menn bliiff hanns gierde meltt Laugffast paa Woldermiis dagh, Och siidenn komer skadeliigtt Quegh, Och brÿder holl giör skade, da böder hanndtt skadenn, der Quegitt aatte och gielle wiide som wiide leggiis, Och Mandenn giör sitt gierde laffast jgienn; Menn er theth ickun er ringe skade, tha giellde wiide for Queigit och werre Quiith der medtt.

28/ Komer same Quegh enn gangh, anndenn Och tredie gangh, Och brÿdder holl, och giör skade, och jcke er lagdtt hegtt 24) [24) Rohmann: Er en Böile om Halsen og det ene Forben for at hindre Quæg fra at springe over Gjærder] ther paa, Tha gielde höÿgste wiide, effther nabornis siigelse, Och böde skadenn jgienn, Och ther som same wlaug queg brÿder hull, Och anndenn Mandtzs Quegh gaar i Effther och giör skade; Tha böde thendtt som theth wlaugh Quegh aatte skadenn baade for siit egitt Quegh och for the andris, och Mandenn som gierdiit aatte, lucke theth jgienn.

29/ Menn bliffuer handtt adttuaaritt som gierdit lÿgger?, att handtt skall theth lucke, Och hand theth jcke giör, menn lader theth staa obiit enn dag eller thoe, handtt böde aldtt thendtt skade, som bliffuer der jgiennem giortt, siidenn handtt bliff aduaaritt, Och thendtt werre quit som Quegith aatthe.

30/ Menn ther som handtt lucker siit gierde enn gang, anndenn och tredie gangh och thend anndenn jcke will legge hegtth paa siitt Quegh, Tha böde thendtt skadenn jgienn som feedtt eller Quegit otthe, Och giöre mandenn siit gierde ferdigh jgienn som theth wor, Och legge Hegtt paa siitt wlaugh Quegh, och holle theth siine nabor wdenn skade. Men legger handtt strax hegtt paa Quegit, der hanndtt aduaarris, Tha lucker handtt sielff sitt gierde jgienn som theth lÿger?, Och er theth alle Mandzs Quegh, Tha bödde alle mendtt Sckadenn jgienn och legge hegtt paa Queÿgitt, som skadeligtt er.

31/ Jthem fordrister nogenn Mandtt siigh thill at vogte eller vocte lader nogitt Quegh i wor standende Wongh wdenn louff aff aldermandenn och andre nabor, giffue ½ tönde öll till wiide. Thj wor Wongh skall werre i fredtt thill huun? opgiffuiis for huer Mandtt, wdenn saa er att enn Mandtt eller thoe af gienuordighedth holder os wor Wongh for j nogre wgger eller dage och kunde höste medtt the andre och will jcke, giffuis da Marckenn op, haffue hiemegieldt om hand fanger Sckade.

32/ Findis nogenn Mandtt, som kandtt icke höste for sÿgdom, da skal hans gildttbrödere, och Nabor vere Pligtige att höste, och hielpe hannom. Saa att hans Kornn, och foder jcke opedis i Marckenn. Tha thendtt christenn broderlige kierlighedtt wdckreffuer theth aff os.

33/ Findis theth och aff fattiigdom atth hanns höst stander tilbage, tha er theth och tilbörligtt, att giørre sin Nabor theth skiell, handtt wille hende och haffue, om theth wor for hanns döer 25) [25) Rohmann: dör d.e. om det hændte ham selv (forekommer oftere)].

34/ Saa er och om Plöygningh, om thendtt enne er bedre driffuende endtt thendtt andenn. Och faaer före affplöÿgdtt, paa theth the kunde alle faa Quegit aff marckenn i tiide.

35/ Findis och noggenn som will töÿgre paa Stub jmedenn Kornit er i Marckenn, handtt töÿgre paa sindtt egenn Agger, Och jngenn tögre der paa wdenn handtt sielff förendtt thendtt helle deell er opgiffuenn.

36/ Och nar nogenn plöger sinn Jordtt skall theth skie wdj lauge tiide om aarith, och skall haffue opseende thill nar handh plöger nogenn sinn Jordtt som wender paa Aauendingh 26) [26) Rohmann: Et Endestykke paa en Ager, hvor der vendes under Plöiningen. Se Molbech Dial. Lex.] att handtt icke naar handtt wender medtt sin Plough, borttspillder nogen sin Nabors Sedtt och Kornn, wden 1 otthingh öll till wiide, huem der medtt beffinndis.

8 Kapittell om Töÿgringh ÿ Wong

37/ Nar mandtt will töÿgre sine heste i Wongh da skall handtt foruaare thennom medtt stercke töÿger saa the giör jnngenn mandtt Sckade och foruaare folcks Kornn att handtt icke töÿger i theth och giör skade menn findis handtt att töÿgre i nogenn Mandtzs Kornn medtt sinn frij willingh saa hestene staar wdj töÿgeridtth, och eder hans Naboes Kornn eller Enngh op paa hans Aggre eller Engmaall, Tha böder handt skadenn jgienn modtt thendtt som handtt haffuer giortt skade. Menn komer nogenn Mandtzs heste löse i Wongenn af töÿgeridtt; Tha giffue siit wiide ther for som er enn huiidtt om handtt gaar stackitt löss om theth er kun enn hest, menn gaar handtt 1 hell dagh i Enngh eller Kornn, da giffue 1 [skilling] for huer hest, om the erre flerre, menn gaar handtt löss wdj tho dage eller thre tha giffue ½ tönde öll ther thill wiide.

38/ Jthem der som nogenn töÿgrer i nogenn Mandzs Engh om Natthenn og handtt findis mett ferske gierningh, tha er handtt pæigtig att giffue en tönde Öll till wiide wdenn Mandtt will giörre naade medtt hannom.

39/ Giör nogenn Mandzs Budt theth mandenn wiitherliigtt, Tha skall Mandenn ther Hestenne otthe suaare ther thill, Och giffue wiidith wdt, och siidenn setthe theth i hanns Lönn, om theth er jmodtt mandenns minde. Menn findis theth att skie medtt Hosbundenns minde da bödde Hosbunden sielff, och Suendenn tha werre quitt for wiide. Will handt jcke theth wiide wdgiffue medtt gode, Tha maa Aldermandenn pante hannom som skadenn giorde.

Ithem der som mandtt holder wnde töÿger thill sinne Heste, Och icke will foruaare thennom i Wonggenn att de giör ju skade Och handtt aff siindtt Aldermandtt, Och bÿemendtt bliffuer paaminnett, enn gangh, anndenn och tredie gangh, och handtt will Jcke raade boedtt ther paa, da maa handtt pantis der for. Och giffue siit wiide wdtt, effther som hans Aldermandtt, och nabor will legge hannom theth, och siidenn tage sinne Heste, och Quegh aff Marckenn, Thill handtt will frij stercke thöÿger thill thennom, saa att Aldermandenn nöÿgis medtt thennom paa naboerniis wegne.

40/ Jthem skall och jnngenn mouffue töÿgre medtt sinne Heste eller Quegh paa Engstubenn, wdenn paa siitt egith, förendtt alle mandtth fanger owlit theris höö i Husse; huem theth giör giffue 1 otthingh öll til wiide.

9 Kapitell om Wonge Leedtt

41/ Jthem skall de mendtt som haffue huert Wongeledtt i befalliingh, holde theth ferdigh, saa jngenn Mandtt faar skade der aff, menn hues ther nogenn Mandtt for skade i Wongenn och theth findis att werre skiedtt for ett wntt Ledzs skÿld, for theth er jcke ferdiig, eller saa laugffast eller henger jcke, saa theth kanndtt luckiis, Tha böde the mendtt skadenn jgienn ther affkom, theth Leditt otthe, menn der som dett er laugffast, och ther siidenn komer nogenn Mandzs Suiin eller Quegh, och tager Klinckkenn op eller löwter ther aff Klinckenn och komer saa i Wongenn, och giör skade, tha böde thendtt Mandtt skadenn jgienn ther Qwiegitth eÿer, Och the mendtt ther Leditt haffuer i beffallingh fly raadtt thill Leditt saa att Quegitt kunde jcke löffthes aff, eller tage Klincken op. Menn der som de erre paaminte, Och jcke will flij raadtt der thill, Och ther skier skade siidenn de erre adttuaaritt for theris forsömelse. Da böde the thend skade som Lediitt komer thill, Och thennom att werre quiit der Quegitt aatte.

42/ Jthem findis Ledit, jcke att werre ferdigh som theth siigh bör, Tha böde siigh huer Mandtt der j Lediitt er l alb for huer sinnde theth findis bröst paa, att theth henger jcke som theth bör, eller om ther icke Klincker wdj theth. Eller theris forsömelse findis i nogre andre maade, for theth thennom bör att forbedre paa, och the erre paaminet, och wille jnthet skiöde der om 29) [29) Rohmann: bryder sig om].

43/ Och skall alle Wonnge Ledtt, holdis wedtt Magtt aldt thendtt stundtt, ther er Kornn, och Höö i marckenn; jndtill marcken bliffuer opgiffuenn.

44/ Och siidenn wdenn saa er att nogenn Marck thagis wdj fredtt, effther att gröne er wdj Huse och meninge Mandtt  samtöcker noged marck att skall tagis i fredtt, da skall mandtt omgierde hinde medtt gierder och Leedtt, Saa the kandtt holle hinde huer Mandtt wdenn skade. Hues mandtt jcke will, eller kandtt theth giörre, Tha gaar thj medtt thendtt Marck, som enn anndenn marck ther er opgiffuenn.

45/ Jthem skall Alldermandenn medtt alle naborne gaa thill alle Wonge Leedtt, paa Woldermösse dagh, Och see huilckee der er saa laugffaste att the kandtt hegne for Wonngenn. Och huilcke der jcke tha findis laugffaste, da skall de melis till forbedringh. Och skall de forbedris thill thendtt dagh ther forleggis aff Allermandenn och naboerne wnder theris wiide, som er 1 alb aff huer mandtt for huer dagh, effther dj erre Aduaarridtt, Och ligger wfferdige.

46/ Och liige saa skall ther ocsaa, paa Woldermöse dagh, aff Aldermandenn, och naborne thilse theth huer Mandzs Jndgierder, som ligge jmodtt woris Wonge och Loger att the erre laugffaste, och huilcke ther jcke findis laugffaste att Mandtt tha skall legge thennom enn tidt for att the giörre baade gierderne och logerne saa laugfaste, att wor Wongh kandtt staa i fredtt, huillke ther jcke will holde sinne Jndgierder och Logger i Laugffaste, och the erre aduaaritt enn anndenn, och triede gangh. Tha maa aldermandenn pante hannom der fore och bode der fore ½ thönde öll till wiide.

47/ Och huis der findis bröst paa Weÿge i Wonge Ledenne, Tha skall the mendtt, som same Leedh pleÿge, att holle widtt Magtt sielff ferde? der wdj, och fÿlde der steen och gruss ÿ om Behouff giöris, och holde baade Lediith och Weÿgene wedtt Magtt.

10 Kapittell om Skoff Hugh

48/ Skall huer Mandtt hugge i sinn egenn skoufskiifftt som handtt haffuer thill sindtt gaardtt, menn der som nogenn Mandzs Budtt komer for Sckade, Och hugger wdj wildinngh; Tha skall mandenn ther Buddiit eÿer haffuit ÿ thendtt mandzs minde ther skadenn haffuer faaett Och betalle hannom sinn skouff jgienn; Menn findis nogenn Mandtt, eller hanns Budtt att hugge wdj nogenn Mandzs Sckouffskifft natt eller dagh medtt sinn frij wilge, Och tagis wedt ferske gierninger, Eller Mandtt kandtt medtt .. skiell faa theth att wiide huo theth haffuer giort, giffue Bundenn ther skouffuenn eÿger sinn skouff jgienn, ocsaa 1 tönde öl thill wiide thill Bÿenn.

49/ Och ther som handtt will jcke wdgiffue sith wiide thill Bÿenn medtt godtt minde, da maa Aldermandenn, og gildbrödrene pante hannom ther for, och tage ett pannt saa gott som 1 tönde öll, och dricke theth, saa he.. och siidenn maa handtth der panthett hör thill löse theth jgienn om handtt wiill.

50/ Huilckenn som beffindis, att före eller före lade nogenn fremiinde mandzs wogne i dalskouff att selge thennom skouff, och the sielluff thendt börtfförer der aff, giffue 1 tönde öll till wiide end will mandtt selge nogenn Mandtt aff sinn skoff bortt; Tha skall handtt sielluff werre pligtig thill att lade hugge thendtt, och att age hannom thend bortt thill siit Huss och gaardtth, som handtt thendtt solde.

11/ Kapittell om Siellffuaaren Steffne

51/ Skall ther holldis thuende Sielffuaarenn Stheffner, thendtt förste paa Woldermösse dagh, thendtt anndenn paa thendtt söndagh nest effther Sctj. michels dagh. Och huilckenn mandt, som siigh forsömer, Och jcke sielluff möder till forne 2 Stheffner, saa framptt handtt er wdenn sotthe senngh, och Herskaffs Erende och anndenn louglige forffaldtt fortager hannom thedtt jcke, hanndtt giffue ij [skilling] thill wiide.

52/ Och huess som ther bliffuer paalagdtt paa steffne, och meninge mandtt samtöcker thill Bÿenns nÿtthe, och gaffnd, Och nogenn der emodtt opbrÿder, Tha maa Aldermandenn thage hanns panntt ther for. Och thendtt Mandt werre pligtige att wdlege siitt wiide, som lagdtt wor paa Steffne ther thendtt samtöke gik.

53/ Och ther som tha nogenn Mandtt thruer Aldermanden eller Stolsbroder, eller andre som er forskickiitt i theriis Stedtt att pante som för bemelth er, och giffue thennom wnde ordtt, ther fore, giffue 1 fieringh öll thill wiide. Menn löffuer handtt af sinndtt gaardtt, eller och i gaardenn, och tager pannt fraa thennom som pantheth haffuer, och giffuer ther flere skiendtzs ordtt, giffue en thönde öll thill wiide, och thendtt mouffue the pante hannom for, Adtt same ferdtt, och wdsette same pannt for ölliitt thill handtt will theth lösse.

54/ Menn nar Aldermandenn will pante, och komer wdj Mandenns huss, Tha skall handtt giffuiit thilckiende, huorffore handtt will pante, will tha Mandenn goduilligenn retthe for siigh, Tha bör handtt jcke att pantis, will handtt jcke tha mouffue the pante hannom. Och theth wdsette som for er sagtt.

12 Kapittell om Gress Quegh

55/ Skier theth siigh saa att nogenn Mandtt thagger anndenn Mandtzs Quegh paa wort gress, Och siigger handtt haffuer theth kiøfft, och findis ath werre giortt wnnder suigh, giffue 1 tönde öll ther fore thill Bÿenn, Och tage Queÿgitt aff jgienn. Menn huo som fattis Quegh thill siitt gress, handtt skall theth giffue sine nabor tilckiende för handtt tager fremindtt Quegh ther paa att the kunde theth samtöcke medtt hannom, huor mögit handtt  skall haffue ther paa, paa theth att ther skall jcke kome thrette aff siidenn.

56/ Jthem der som nogenn Mandtt findis att haffue merre gress paa Fæledenn, endtt handtt haffuer Quegh thill, da skall handtt först tilbÿde sine nabor theth, som kandtt haffue Quegh, der till och will theth hannom bethalle; Huess the jcke wille theth haffue, eller haffuer Quegh der thill, maa theth werre hannom friit fore thill enn anndenn att wnde same sitt Gress for skiels werdtt.

13 Kapittell om Jigangh

56/ Huilckenn Mandtt eller Quinde som nÿlligh komer till Bÿenn eller och er förre i Bÿenn, som fanger nogenn gaardtt och will werre i Wide och Wilckor medth andre Grande och naboer i Bÿen, Tha skall giffuis for huer af thennom som jcke thilfforne haffuer weitt i Laffuitt Enn tönde öll thill Jgangh.

57/ Och huilckenn Mandtt ther saa gaar i wiide, Och Wilckor medtt sinne nabor, Thendtt skall the andre werre pligtige, att fordre och fremme hannom, och hanns Budtt thill theth beste wdj Möllefferdtt och Langh=Egtt, Och lone baade Heste, och Wognn, om Behouff er thill Offne att giörre, Och Budtt thill att delle medtt thill thinge, som er thingsteffner. Och Budtt thill atth reÿgse Huss medtth, huilckenn mandtt theth forsömer nar handtt thilsigis der om, tha böde der fore ½ thönde öll, Och maa hanndtt och pantis der for aff Aldermanden. Och j huilcke andre maade, mandtt kandtt findis medtth hannom till gode, tha skall huer mandtt werre pligtige der till om nogenn Mandtt bediss der om.

58/ Jthem, om saa hender som thitt kandtt skie, ath enn fattig Mandtth komer i stor offuennfaldzsskade, som er wdj wiide och Wilckor medtt sine naboer, Saa som handtt offuerffaldis aff sitth Herskaff for wrangh forfföringh 2) [2) Rohmann: falsk ubegrundet beskyldning] skÿldtt, Och huer Mandth kandtt tage paa theth, att handtth skier wretth i alle maade, Tha skall de andre nabor och gildbrödre werre hannom pligtige, hielp aff theris godzs, efftersom skadenn er thill, att hand kandth kome aff medtt thendtt skade handtt erre jckomenn menn thendth hielp skall werre effther iiij mendzs Sigelsse, saa mandth da kandt hielpe hannom wdj sin offuennffaldzs skade, som mandth wille haffue hielp enn andenn tidth, nar theth komer for theris döer, Och huodth the iiij mendtt legger thendtt  thill att huer Mandth skal giffue hannom, theth skall Mand wdgiffue till gode rede. Menn ther som mandt sielluff forsseer sigh, och förer siigh wdj nogenn Bröst, och skade medtt sinn frij willigh, tha faaer huer Mandtt att tage siigh sielluff wdtt aff thendtt skade jgienn som Mandtt sielluff förrer siigh wdj.

14 Kapittell om Falle Mendth 3) [3) Rohmann: De kaldes i Rønninge bylov, Faldefogder, der havde tilsyn med optagelse af Qvæg, som blev sat ind i den dertil indrettede Fold paa Marken]

59/ Skall der thilskichis 2 mendtt wdj Bÿendt paa Woldermösse dagh, som skulle haffue fuldtt mactt thil att wdffaae altt huess Quegh, som komer i faldenn, och jngenn andenn theth att wdffaae, wdenn the eller theriis Hustrue, eller folck, som the wille sielluff giöre rede for, Och huilckenn som wocther Marckenn; de skulle silsiige faldemendene huodtt Quegh ther komer i faldenn. Och saa skulle faldemendene giöre rede ther fore nar the komer till Steffne ther effther. Och nar ther komer wdenmendzs Quegh ÿ faldenn. Tha skulle faldemenedene thilsiige rett omkringh Bÿenn att the skulle Queÿgidtt bortuaare, att theth skulle jcke, der staae, och forssömmis; menn huilckenn Mandtt, som fanger Budtt att skulle theth bortuaare och theth forssömer betalle huess Sckade ther aff komindis worder. Menn wedth the jcke huess Quegh theth er. Tha mouge the tilsige Aldermandenn j thendtt Bÿe som the meenematt Queÿgitt haffuer hieme, och handtt tha att tilsiige de andre hans Nabor der om.

60/ Och skulle faldemendene werre forplictig att wdlegge penninghe, eller öll nar the er aduaaritt 14 dage thilffornn, ellder Aldermanden maa theth kiöffue paa theris wegne.

61/ Findis och nogenn tidtt att faldemendene slaa wnder thennom och fordöllie nogitt aff Bÿssens retthe thilckomendis wiide 1 tönde öll der for thill Bÿenn. Menn wille the i jngen maade rett giörre for thennom; Tha maa Aldermanden och Bÿemendene pante thennom ther fore.

15 Kapittell om enn Stoels Broder

62/ Jthem, skall ther ocsaa werre enn Stolz Broder wdj Bÿenn, som skall ocsaa tilskickis paa Woldermöse dagh; handtt skall ocsaa haffue Mactt att pante for wheÿgenn, nar Aldermandenn er jcke thilstede. Och for hues anditth ther brÿdis wdj modth wilckor; Och skall handtt fornaare wor Bÿekiep, som huer mandzs wiide staar wdj. Och skall handtt werre thill Steffne altidtt medtt Kieppen, Och skierre wdj huodtt Aldermanden beder hannom udj skiere, Och maa handtt jcke kandtt werre tilstede, tha skall handtt antuorde Aldermandenn Kieppen, att handtt giör rede paa hanns wegne paa Steffne, Och hues handtt findis att affskierre nogenn Mandtt aff Stockenn for wildtt, eller wenskaff, da Böde ther for 1 tönde öll emodtt sine Naboer.

63/ Jthem, der som meninge Mandtt, komer offuer ens att kiöffue öll for the penninghe wdj Bÿekieppenn staar, Tha skall huer mandtt werre plictige att wdlegge, aff sinn Stock effther som Aldermandenn legger thennom tidtt fore, thill att betalle same Öll medtt som Aldermandenn haffuer kiöptt, effther alle deriis Beffallingh wdenn nogenn er kommen wdj Stockenn medtt wrett; Tha maae thendtt mandtt gaa wdj rette for Aldermandenn, och the andre Naboer saa skielne huodtt handtt bör att giörre medtt retthe; Och huilckenn ther jcke will wdlegge paa thendtt forsagde tidtt da maa  Aldermandenn setthe hannom wdj sinn stock till Aae=uiide? 4) [4) Rohmann: formodentlig den særegne bøde, der idømtes på stedet] for 1 [skilling] eller effther som summenn? er thill.

64/ Och will handtt icke enda wdlegge effther handtth er engangh, andenn och tredie gangh kommen i Stockenn for Aauiide, tha maa Aldermandenn medtt the andre nabor pante hannom der fore; och tage ett gott pannt der fore, baade for Aauiidhe Och theth anditth wiide handtt staar fore.

65/ Sckall wor Aldermandtt eller de andre nabor jntheth thilgiffue eller skierre af kieppenn wdenn meninge Mandtt er tilstede. Och samtöcke the det medtt huer andre, Och dogh saa att thendtt ene skier saa gott skiell som thendtt andenn, och skall Stholtzbroderenn altidtt helde thöndenn thill gildiis eller andiit samstede, och flij anditt öll paa Stollenn jgienn om ther skall mere op, Och skall hanndtt kome danssindtt 5) [5) Rohmann: bringe dansen til at begynde] paa gulffuidtt, och anditt saadanne som hörrer thill hanns Embiidtt, Och waare thill Stheffne nar Aldermandenn beffaller hannom theth att giörre. Jthem huilckenn Stoelsbroder ther bliffuer thiltagett aff fire mendtt, Och will jcke werre, Tha böde ½ tönde öll der fore thill sine Naboer.

16 Kapittell om ath wocte Marcken

66/ Jthem, nar Aldermandenn, legger paa att mandtt skall wocte Marckenn, Tha skall theth gaa rett om Bÿenn, Och huer skall wocthe marckenn som paaleggis aff Aldermandenn paa Stheffne; Och skall der Jnngenn sige siigh aff medtt att wocte Marckenn, Saa mange som ther haffuer Kornn saaedtt i Marckenn. Huodtt helder theth er liit eller mögitt.

67/ Och jcke helder om mandtt haffuer icke Suinn jmodtt Marckenn the mendtt skall jcke wucthe nogenn Mandtzs Suinn, menn mandtt skall wocte Kornidtt, Och setthe Quegiitt i Falden som mandtt finder paa Kornitt.

68/ Menn huilckenn der giör siigh opsettick ther wdj modtt sinn Aldermandtt, eller Naboe, hanndtt skall giffue ½ tönde öll ther fore och sidenn wocthe Marckenn jligeuell.

69/ Jthem, huilckenn mandttz Suin ther findes ath kome paa Roffuiindtt effther Rough 6) [rugen]  er Saaedtt, da skall handtt giffue en Blaffert? for huert stÿke jndtill Woldermösse dagh, menn effther Woldermösse dagh 1 alb for stöckitt, huodtt helder thedth er wden Bÿess eller i Bÿe, wdenn theth gaar i thedth standende Kornn,  om somerindtt.

70/ Menn findis thedth att nogenn mandtt lader sinne sfuin gaa wildtt paa Kornidtt, saa gott som huer dagh, Och jndtheth haffuer tilsiunn thill thennom eller lader thennom icke affhente. Tha böde siitt wiide effther sinne nabors siigelse wdenn handtt flier raadtt ther till, nar handtth Aduaares Och will handtth jcke. Tha maa handtt pantis ther for, Och sames pannt drickis henn effther naborniis sigelsse.

71/ Jthem, jngenn skall siige siigh aff medh Wongewuttningh [wutte =vogte], wdenn handth siger siigh lougligen aff medtt thendth paa Stheffne som  handtt er wedtagenn for aldermandenn, och naborne och der som de kandtth skielne hannom bör at wocte lenger, tha skall handtt; kandtt de skielne handtt bör jndtheth, da werre siigh quit, giör handt theth ellers; giffue 1 fgh öll.  Menn lader nogenn Mandt Wonge wothningh stande hos siigh, Och icke thendt lougligh waarrer fraa siigh, om affthenindtt, och thill sine Nabor giffue ij [skilling] till wiide for huer dagh marckenn stander wuoctheth for hanns Sckÿldtt wdenn the wille giöre andenn naade medtt hannom.

17 Kapittell om kierre adt rense: Och vandt adt skierre fraa Aggre

72/ Sckall huer Mandtt werre forpligtig att möde, paa thendtt dagh, som Aldermanden lder thennom tilsiige Och rensse Kierre Och att wdskierre Vandtt fraa theris Aggre. Huo siigh fortröcker Och icke möde will giffue ij [skilling] till wiide eller the maa tage hans pant der fore.

18 Kapittell om Hiurens Bestellingh

73/ Skall huer mandtt lade siit fee kome for Hiurendtt, Och Morgenindtt, bliffuer thedtt siidenn jndtagiit, Tha skall Hiurenn 8) [8) Rohmann: hyrde] thedtt wdtage jgienn Och betalle skadenn, menn komer thedtt wdt aff enn Mandzs gaardtt om Natthenn och bliffuer jndtagiit förenndtt thedtt komer for Hiurenn, Tha mandenn werre forplictig att tage thedtt sielff wdtt jgienn och betalle skadenn.

74/ Och ther som Hiurenn paacklager nogen Mandt och hanndtt icke kandtt faa sinn Lönn til gode rede eller i tilbörlige tide som handtt pleÿger att haffue thendth, Tha skall Aldermandenn werre forplictig att pante ther fore som for andenn Bÿes forsömelse och flij hannom sinn Lönn.

19 Kapittell om serligh Ordt paa Steffne

75/ Huo som wdgaar aff wor Stheffnehuss och obenbarrer nogne aff de ordtt for wore wenner eller gienpartt som wij haffue handlett paa wor Stheffne om wor Bÿes nötte, och tharuff giffue 1 tönde öll thill wiide; will handt icke thendtt godtuilligen wdgiffue tha Mouffue the hannom pannthe ther for. Och wdsetthe same pannt for 1 tönde öll.

20 Kapittell om anden Mandts Budt ath forlocke

76/ Sckall jnngenn Mandtt Mouffue forlocke sinn naboes thinniste folck, Eller stedde thedtt förendtt handth giffuer thedtt hanns Nabo tilckiende Och adspör, om thedtt Budt bliffuer hos hannom eller eÿ. Siigger handth tha neÿ, tha maa the Stedde same Budt huo der will.

77/ Menn huilckenn som lader siigh beffinde atth stedde same sinn nabos Budtt hannom w=uitherligtt eller wadspurdtt, giffue till Bÿen een thönde öll, eller the mouffue hannom pante och wdtsetthe same pannt for 1 tönde öll.

78/ Findis och nogenn mandth att forcklaffue 9) [9) Rohmann: forklage] sinn Nabo for Herskaff, och siidenn findis for Lögn giffue 1 tönde öll. thill Bÿenn wdenn aldtt Naade, eller the mouffue hannom pante der fore.

21 Kapittell om Panten

79/ Nar Aldermandenn will gaae, och pante for wheÿgenn eller andenns Bÿes wiide, Tha skall huer  Mandtt werre pligtig att gaa medtt hannom som hieme erre och bliffue silsagtt, Menn bliffuer handth tilsagtt enthenn hieme eller i Marckenn Och jcke will gaa medtt att pante menn tager siit arbedtt worre, och andre forsömer deris giffue 1 fgh öll till wiide eller pantis der fore.

80/ Och saa mange som er medtt Aldermandenn, och pante de mouffue, och medtt hannom dricke same pante henn; Och wille de andre gaa medtt tha stande thedtt i theriis Koer?

81/ Menn der som Aldermandenn gaar i Marckenn och seer stor wheÿgenn paa Korn eller Engh medtt Quegh och hanndtt tha forsömer siigh och jcke gaaer Och panter. Och flier Heÿgenn i Marckenn, Menn thager waarre paa siit Arbedtt. Tha maa the andre Nabor medtt stolzbroderen om handtt er thilstede Pante Aldermandenn ther for, och hand ther nedtt haffuer forbrott 1 fgh öll.

82/ Menn alle som wdj Bÿenn boer skall medtt Aldermandenn holde hartt Heÿggnn, och skiuffuell, och paa wiide och wilckor. Huodtt ther paaleggis indenn lucte dörre thill Bÿens gaffnn paa Steffne atth Mandtt kandth haffue fredt paa Korn och  Engh, Thj wdenn huer mandtt will hollde paa medtt Aldermandenn, da kandtt handtt enne jcke langtt kome, Thj bör thedtt huer Mandth att hollde hartt der paa. Effterdj Mandtt seer atth thedt er huer Mandzs gaffnn.

22 Kapittler om Begraffuelse

83/ Jthem der som gudtt allmectiste 11) [11) Rohmann: almægtigste efter udtalen almæitiste eller almeiste] kalder nogenn Danemandtt eller Quinde henn fraa thende werdenn aff gildbrödre eller gildsöstre tha skal huer mandtt werre pligtiigh att fölge dendtt döde hederliige thil siit Leÿgerstedtt, och hielpe medtt Budth thill att graffue, och ringe, och berre Liggetth thill Kiergaardenn 12) [12) Rohmann: kirkegaarden].  Och werre offuer thendth dödis Begraffuelse, Och bör huer Mandtt at Lenne Budtt thill att woge om Natthenn offuer thendtt dödis Liigh, jmedenn, handt ligger wbegraffuenn, om thedth begieriis.

84/ Och er Naborne pligtiige att haffue 1 tönde öll effther thenndtt dödis affganngh huodtt helder thedtt er Mandtt eller Quinde ther er affdödtt, dogh jcke thendtt dagh Liggitth begraffuiis, menn enn andenn dagh nar Naborne thedtt aff thennom begierer.

85/ Och skall stoltzsbroderenn tilsiige huer Mandtt och Quinde thill sinn döer, nar de skulle kome och fölge dendtt döde till Jordenn, om handtt bedis der om aff thendtt dödis wenner eller eller huillke der leffuer jgienn. Menn der som nogen forsömer siigh aff naborne, och giildbrödrene och gildsöstrene atth the jcke kome och fölge dendtt döde, som för er sagtt, saa framptt som sotte Sengh, och Herskaffs Sÿssell och Erinde jcke forthoffueridtt 13) [13) Rohmann: fortøver? forhindrer - det]. Tha werre siigh pligtige att giffue ½ thönde öll till wiide, och will thedtt jcke welluilliigh wdgiffue, tha maa Aldermandenn thennom ther for pante, och setthe pantheth wdtt for ½ tönde öll.

23 Kapittell om Bÿetÿrindt

86/ Schall woriis Bÿes tÿre gaa rett omkring Bÿenn. Och jndtagis i husse paa Helmis dagh, och huem thennom tilkome att holle paa Sæder skall föde thennom wstraffeliige, Och seddenn slippe thennom jgienn paa Woldermösse dagh ther nest effther, och skall ther giffuiis aff naborne for huer tÿrs Foder ij mk penninghe. Findis the jcke att werre saa wstraffeliige offuerffödtt, som theth siigh bör, nar the slipper thennom jgienn effther som 4 Dannemendtt kandtt skiellne der paa giffue till wiide ½ tönde öll.

24 Kapittell om Gres Quegh at werre til ens om

87/  Schall alle mendtt werre forpligtig att möde thill Stheffne 14 dage for Woldermiss huert Aar och tha tage beskienn (fynsk udtale beskeden?), och werre till ens medtt sinne nabor, huor mögith huer maa haffue paa siith Gress, menn the som noggenn findis atth tage mere endtt the tha bliffue forentt om, giffue 1 tönde öll thill Bÿenn eller the mouffue hannom pante der fore, och wdsette same pantt for wiide, Och huilckenn mandtt som haffuer Ploge öxne aff andre handtt skall suaare for thennom, om the giörre skade liige som for anditt hans Quegh aldtt thendt stundtth the gange paa hans grundth.

25 Kapittell om Korn at foruaare

88/ Jthem der som nogenn findis att agge offuer nogenn Mandzs, Kornn eller Engh, och agge deth neder om Höstenn hannom till skade i de ma... da skall dendtt det giör, giffue 1 ottingh öll till Bÿenn till Wiide, huem der medtt beffindis, Menn mandtt skall fölge thendth retthe menlig? Weÿgh, och ferdth medtt siit Korn och Foder, der som och findis bröst paa Same Weÿge, da skall Naborne werre forplictig till att thilhielpe, saa att same Weÿe kandtt bliffue fuldfferdige jgien wnder same Wiides fortabelse som formelith er.

26 Kapittell om Huss Folck

89/ Huilckenn mandtt som findis att holle och haffue Huss folck i sindtt gaardtt, tha skall handtt werre forplictige att holle thennom theriis Jldningh jnde i Husiit hoss siigh sielluff, for stor fröctt? och fare skÿldtt ellers kandtt paakome. Beffindis der och nogen Mandzs Huss folck att giöre theriis Jldtt her effther wdj i Husene som the haffue werelsse, Tha Hos Bundenn att giffue der fore till Bÿen 1 tönde öll till wiide.

27 Kapittell om Lame Herringh 15) [15) Rohmann: I Østrup bylov  art. 32: Hierning. Muligvis lamme-vogtning - vogte lam? maaske paa et bestemt stykke Jord]

90/ Saa mange som haffuer Lamb att driffue wdtt om Somerindtt i Lamehierringh, Tha skall huer wocte sinn retthe tidtt wdtt; huodtt helder hanndtt haffuer liiditt eller mögidtt, Och driffue thennom wdtt i lauge tide om Aariitt, om Morgenindtt tilligh; Dogh jcke att maa siige sigh aff der medtt wdenn theth skier paa Bÿes steffne wnder 1 otthingh öll till wiide huem theth giör.

28 Kapittell om Quegh ath haffue j Dalskoffs Marck paa Engbundzs Offuerdrefftt

91/ Jthem effther som der i framffarenn tidtt er begiffuenn siigh, Jrringh, och thrette jmellom oss jndbÿrdis, Och huor mögitt Quegh enn huer burde att haffue, paa wor Engbundtzs offuerdrefftt i Dalskouffs Marck, nar woriis Höö er der affue, Och wort Kree skall der wdj, Och wij jcke sielluff kunde samberis? der om. Saa haffue wij medtt woriis Herskaffs fogders Samtöke, tilladelse och Beuillingh paa deris Hosbönders Weÿgne  medtt  fuldtt Magtt betroedtt Otthe wuildige Mendtt der om att skielne os Jmellom. Huilcke der haffuer os der om Jmellom liigthedtt och giortt och sagdtt fraa thennom paa thinge effther thingsuidttnis Lÿdelse formellindis ordtt fraa ordtt som her efftherffölger: Jörgenn Bude 16) [16) Rohmann: den samme herredsfoged i Lunde Herred, som forekommer i Østrup Bylov  (Hist Tsk. 4.465)  der kaldes han J Bunde, men her seer det snarere ud som det var Bude]  i Allusse,  Nesbÿhoffuitz Birckeffougitt, Chrestenn Nielsönn i Nesbÿ, Jep Knudssenn i Anderup och Henneckenn? Lauritzönn i Otthense thingskriffuer, wij giörre witherligtt for alle wdj thetthe wort obne Breff, Aar effther Christi födtzell 1592, Thirsdagenn thendtt 19 dagh Septembris paa Nesbÿehoffuitzs Birckethinngh wor Sckiickett Simen Jebsönn i Taarupe Huilckenn der bedis, fick och lougligenn framlide ett fuldtt thingsuidne wedtt Otthe thraaffaste Danemendtt, som ware Simenn Ericksönn i Löngbÿ, Hans Andersönn, Jörgenn Rasmusönn ibidem Per Lauritzönn i Stige, Mattzs Laursönn ibd, Rasmus Andersönn i Nesbÿ, Hans Söffrensönn i Stige, Och Jörgenn Raae ibid, huillke alle samdrecteliige wiidnide paa thraae och sannhedtt att the paa forne thinngh och dagh sandeliige souge och hörde att disse effterschreffne danemendtth wedtt Naffnn Matzs Brunn i haffue Per Jebsönn i Löngby Lauritzs Hanssönn ibid Hans Andrsönn i Sanderom, Hanns Nielsön i Hödme, Niels Olsönn i Anderup, Niels Olsönn i Nustedtt?; Hans Knudsönn i Kirckenndrup Och Per Frandtzenn i Löngbÿ; de beckiende i dagh for thinngsdom, att effther som ther nogenntidtt forledenn sidenn haffuer werrit till thraadtt medtt fuldtt mactt aff Taarupe mendtzs Herskaffs fogder her paa thinge att liigte och giørre thennom enn Bÿelouff jmellem, saa bekiende the att haffue jblantt andith thennom jmellom forhandlith, om theriis Engbundzs offuerdrefftt ÿ Dalskoffs marck nar deris Höö er ther affue Och deriis Kree skall der wdj, Da skall the thre thiennere thill Dallum Closter wdj forne Taarupe huer thennom haffue Sextenn Höffde der wdj, de sex Kronthiener och Anders Brunn, Jthem Kirstine Staffenns och Knudtt Hansönn, de skall huer thennom haffue Thij Höffde der wdj; Noch de andre fire wedth naffnn Hans Clemindsönn, Morthenn Hanssön Borre, Lautizs Flemmer?, Och Prestegaardzs thienere de skall huer haffue sex Höffde der wdj, Och skall Lauritz Flemer wdlegge aff sinn Landboe Engh saa wiit som the andre hanns Nabor, thuert jmod paalöffuer wdlegge aff deris grundtt thill deris fæis Offuerdrefftt; Och siidenn om fællidzs beedtt och feelidzs Gress skall huer paa driffue som hanndtt haffuer Gress, och grundtt thill wdj Marckenn, effther somde sielluff haffuer werriit beckiendtt for thennom atth haffue hauffdtt aff gameltidtth. Och wor nu meste partenn aff forne Taaruppe Mendtt, disligste her Lauritzs Laurssenn i Löngbÿ thill wedermaalstingh medtt huer andre der thetthe thingsuidne wdgik. Att saa bliff  widnitt for oss, Thetth beckiende wij medtt woris beseglinge her neden for trögtt. Anno wt supra.

Jörgenn Bude i Allusse Nesbÿhoffuitzs Birkeffougith, Niels Olsönn i Anderup, Jep Knudsönn ibid, Och Hanneskenn Lauritzönn i Othensse, thingskriffuer, wij giöre witherligtth for alle wdj thetthe wortt obne Breff Aar effther Christi födtzell 1593 Tisdagenn som wor thendtt 30 dagh Januarij paa Nesbÿhoffuetzs Birckethingh for os och Danemendth flere som thendh dag forne sögthe, sckickitth wor fornumstige Mandtt Lauritzs Flemer i Taarupe huilckenn der paa sinne egne och alle Thaarupe mendzs weÿgne effther som handth er Bÿess Aldermandth ther samestedzs, bedis fick och lougligenn framlide ett fuldtt things wiidne wedtt otthe thraaffaste Danemendtt, som wore Lauritzs Hannsönn i Löngby, Olluff Anderssönn, Per Jebsönn, Niels Jebsönn, Peder Frandssönn, Anders Rasmussönn, Simenn Ericksönn ibid, Och Per Staffensönn i Kirckendrup, huilcke alle samdregteliige widnide paa thraae och sandhedtt att the paa forne thingh, och dagh, sandeliige  souge och hörde, att effter som Erick Morsönn 18) [Rohmann anfører at han formentlig var delefoged i birket eller Lunde herred] i Löngbÿ paa Kronenns, och sinndtt Hossbundzs Erligh och welbÿrdige Mandtt Axell Brahe thill Elffuidth, Beffallinngsmandtt offuer Othensegaardzs Leenn, hanns weÿgne nogentidtt forledenn siidenn hagde wdj retthe deelitt alle Thaarupe Mendth och beskÿllith thennom iblannt andith 19) [Rohmann: Beskyldningen er udeladt], saa atth forne thendth gode mandzs hans Hosbundths willig, och beffallinngh wor att forne Thaarupe Mendth, saa well Kronenns som andre gode mendtzs thiener, sckulle haffue och jndgaa medtt huer andre enn Schreffuenn Bÿelouff, huor effther enn huer thennom kunde wide siigh effther att retthe, Effter som andrestedzs wiiss och waanne er, och holliis her wdj Landith, werre siigh medtt Heÿgnn, offuerdreftt, eller och andenn Bÿess nÿtte och tarffue, thennom alle thill beste. Saa fremstode nu alle meninghe Mendtt, beretthe och gaffue tilckiende i dag her jndenn thinge att effther som the i forledenn her paa thinge haffuer medtt theris Herskaffs Beuillningh, och samtöke, thilbethroendth viij wuilldige Mendth att skulle liigthe och giöre thennom enn Bÿelouff jmellom, saa haffue the nu paa deris gode behag thennom i same Bÿloff ladith giöre och skriffue, Huilckenn de nu och altidth wille samtöcke, jndgaae och holle medtt huer andre for thennom och alle theriis effterkomere nu i Taarupe Bÿe boer, eller och her effther komendis, eller bosidendis worder wedtt alle sinne Ordth, puncther och articler effther som thendth i siigh sielluff jndehollder och formelde som forberördt er, wnder aldtth thendth wiide, peen och Straff som der hoess er wiidth lagth effther forne Bÿloffs jndholdtt, som forbemeldth er. Och wor nu forne Erich Morszönn saa och Taarupe Mendth thill wedermaalstingh medtt huer andre, ther thenne forbeneffnte Bÿloff baade bliff oplest, saa och samtögth her paa thinge effther the forbeneffnde things uidniss lÿdelse att saa jndenn thinge er gangett, och farenn som forschreffuith staar, och wiidniit wor for os, theth bekiende wij medtt woriis beseglinge tröckenndiis her indenn for. Anno die et loco vt supra.
[Rohmann: Fire Segl have været trykte herunder, hvoraf der endnu er tydelige spor].